Fem en fredag och Gems Weekly Photochallenge

Dags för ett kombinerat inlägg igen. Fick tyvärr ondare i armarna/armbågarna när jag satt lite mer framför datorn så nu har det blivit mindre tid där igen. 
 
I fredags ställde Elisa dessa fem frågor:
På vilket sätt är du äldre än vad du är?
På vilket sätt är du yngre än vad du är?
När var senast du kände dig ”gammal i gamet/gemet”?
Vad har du insett mer ju äldre du blivit?
Har du någon gång ljugit om din ålder?
 
På vilket vis jag är äldre än jag är? Vet inte om jag är det. Svårt att säga om sig själv. Men jag har börjat använda broddar så det är väl pensionärsvarning :) 
 
På vilket vis är jag yngre än jag är? Vi kan fortfarande larva oss och busa en hel del i vår familj. Men det tycker jag man ska göra oavsett ålder. Sen säger folk att jag ser yngre ut än jag är. Det har nog att göra med att jag är så kort. 
 
När kände jag mig senast gammal i gemet? Alldeles nyligen fyllde svärsonen 30 år. Hur går det ihop? Det var ju inte länge sen jag hade min 30-årsfest. Jag fick en Greklandsresa av min man så jag och en tjejkompis kunde åka bort en vecka och glömma vardagen med två småbarn. Nu är mina barn 27 och 29. Då måste man tyvärr inse att man börjar bli gammal. Likaså när kroppen hela tiden påminner en om åldern i form av olika smärtor... 
 
Vad har jag insett mer ju äldre jag blivit? Att man behöver inte vara perfekt. Och det är helt ok att be om hjälp! Att kunna skratta åt sina egna misstag. 
 
Om jag har ljugit om min ålder? Ja när jag var 17 och ville komma in på krogen använde jag min systers leg. Hon var 11 månader äldre än jag och hade fått sitt körkort så jag fick överta hennes leg. Vi var ganska lika då. Funkade perfekt! 
 
Jag hoppade över Sannas foto-tema förra veckan så det får bli både ask och vis denna vecka. Funderade en del på ask och googlade på ordet. Då fick jag lära mig en helt ny betydelse. Förr i tiden använde man ask som ett mått för sädesslag och honung. En ask är 7,851 liter. Så här ser ni en ask med en ask havre: 
 
 
Vis kan ju betyda klok eller på detta vis/sätt. Några av er kanske redan sett att jag bytte ut ordet sätt mot vis i Elisas frågor när jag svarade på dem. 
 
Dottern drar ju med mig till gymmet. Jättebra! På detta vis hoppas jag kroppen ska känna sig ung och stark och orka med ett tag till :) 
 
Dessutom blir man väl lite mer vis med åldern. Min mormor var en mycket vis kvinna. Saknar henne ofta ❤
 
 
 
 

Avkoppling och skyltar

Förra veckan hoppade jag på Fem en fredag som Elisa anordnar. I fredags hann jag inte så det får bli fem en söndag för mig. Elisas frågor denna vecka var: 
Hur kopplar du av på bästa sätt?
Är du bra på att vara ledig?
Vad gör dig stressad i en avkopplad miljö?
Använder du dig någonsin av skärmfria tider?
När kände du dig som mest avkopplad sist?
 
Hur kopplar jag av på bästa sätt? I naturen, det svaret är väldigt enkelt för mig. Ut och vandra, ut och rida, springa eller åka skidor. Naturen ger mig både avkoppling och ny energi. 
 
Att slå sig ner och äta lite picknick under en härlig vandring, det är underbart avkopplande. 
 
Är jag bra på att vara ledig? Jag har i alla fall blivit mycket bättre på det. Innan jag gick in i väggen kände jag mig aldrig ledig eftersom när jag var på jobbet hade jag dåligt samvete för familjen och när jag var hemma hade jag dåligt samvete för de andra på jobbet som slet. Min hjärna vilade aldrig även om jag gjorde det. 
 
Vad gör mig stressad i en avkopplad miljö? Om jag inte fått undan mina "att-göra-punkter" på listan då kan jag inte koppla av var jag än är. Så om jag känner mig stressad brukar jag jobba på ännu mer så jag får bort alla måsten. Sen kan jag slappna av. 
 
Använder jag mig av skärmfria tider? Inte så att jag har bestämda skärmfria tider men eftersom jag har häst blir det ju ett antal timmar i stallet varje dag. Då är jag (oftast) skärmfri. Kan erkänna att jag spelar wordfeud på hästryggen ibland :) När vi var i Sydamerika i 10 veckor hade jag inte telefonen med mig. Däremot hade vi en dator för att kunna boka flyg, boende mm och jag bloggade ju förstås från den. Men hela dagarna var skärmfria där och det var väldigt skönt. 
När vi har barnbarnen hemma används inga skärmar förutom att ta lite bilder med mobilen. 
 
När kände jag mig som mest avkopplad sist? Igår på ridturen i skogen. Att sitta där och känna hästens rörelser under mig och lyssna på naturens ljud. 
 
 
Men idag är det ju söndag och då vill BP att vi visar lite skyltar också. 
 
I fredags var vi på den lokala revyn. De är lika suveräna varje år! Titeln grundar sig på Gnestas facebookgrupp Gnesta Tillsammans. 
 
Efteråt gick vi till BIstron och tog ett glas. Den ligger i den gamla fiskeredskapsfabriken. 
 
Finns en hel del gamla skyltar där. 
 
Innan revyn var vi på Gnesta Strand och åt världens godaste torskrygg med parmesansås, dillslungad potatis och friterad grönkål, så jättegott! Sen lite chokladkaka med glass och bär till dessert. 
 
Vi köpte revy-biljetter till barnen och dotterns man i julklapp. Så de var där idag och då hade vi hand om barnen. Det var ett medvetet val att vi valde matiné-föreställningen så vi slapp läggning och istället kunde vi leka några timmar. 
Sandlådan bredvid oss.
 
Linbanan nere vid stora lekparken. 
 
Lilla Oliver har problem med magen och det har blivit många turer till akuten och barnläkare. Och ändå är han nästan alltid glad. Undrar hur glad han skulle vara om han inte hade ont i magen. 
 
 

Fem en fredag - Minnen

Genom bloggvännerna BP och Annett har jag sett Fem en fredag. Det är Elisa som är skaparen av detta tema. Varje fredag svarar man på fem frågor. Denna vecka är frågorna:
På vilket/vilka sätt ser du tillbaka på dina minnen?
Vad är ett minne från när du var 10 år?
Vilket minne värdesätter du mest?
Hur minns du din barndom?
Är du glömsk av dig?
 
På vilka sätt ser jag tillbaka på mina minnen? Mycket genom mina fotografier. Gillar att kolla bilder och minnas resor eller andra aktiviteter. Har också märkt att jag ser tillbaka positivt på det mesta. Även de mest jobbiga minnena suddas ut lite med åren och det positiva biter sig kvar. Skönt att det fungerar så. 
 
Ett minne från när jag var tio år. När jag och min syster red två små shettisar ute på en gård. Det fanns inga sadlar till dem och vi red barbacka. Hästarna var busiga och hoppade och skuttade mycket och som mest trillade vi av mer än 50 gånger på en dag :) 
 
Vilket minne värdesätter jag mest? Svår fråga... Barnens födelse. Bröllop. Fantastiska resor. Upplevelser med min syster som inte längre finns. Tacksam för alla fina minnen jag har. 
 
Hur minns jag min barndom? Som lugn och harmonisk. Alltid tillsammans med familjen. Vi vandrade mycket, åkte skidor på vintern. På vardagarna gick vi ner till mammas och pappas konditori och hjälpte dem stänga och sen åkte vi till sjön för kvällsfika. Och förstås många många stunder i stallet. 
 
Om jag är glömsk? Haha, både och. Skriver alltid många och långa listor på allt jag ska komma ihåg. Men behöver sällan kolla på listorna. För när jag väl har skrivit upp det så fastnar det i minnet. När dagen är slut och jag kollar min att-göra-lista har jag oftast gjort allt jag skulle plus lite till :) Det mesta med siffror som födelsedagar, bilnummer, telefonnummer sitter djupt inpräntat i minnet. Däremot när man är på en tillställning och går runt och hälsar på nya människor, jag kommer inte ihåg ett anda namn efteråt och inte heller vilka jag har hälsat på eller inte :) Har lärt mig minnestekniker för hur man ska minnas namn men det är ändå svårt. Om jag hälsar på en kvinna som presenterar sig som Eva, ska jag tänka för mig själv, Eva med de röda örhängena, sen tex Anna med den blå scarfen osv. Då är det lättare att komma ihåg. Det där med minnesteknik är faktiskt roligt. Om jag ska gå och handla har jag alltid en lista. Men då kan man tex tänka på kroppen uppifrån och ner: Bröd för nybakat bröd luktar så gott, Mjölk för det stärker tänderna, Köttet som hamnar i magen, Äpplen för det kan jag jonglera med, osv. Funkar faktiskt. I alla fall om inte listan är för lång. Prova får ni se! 
 
Och eftersom det handlar om minnen kommer här lite gamla foton:
 
Mitt barndomshem. Ett villa villakulla-hus med kakelugnar i varje rum och såna där garderober som man kunde gå in i. Äldsta syrran bodde i en av garderoberna. Andra syrran och jag delade på ett sovrum. Ni ser balkongen där uppe, där låste min äldsta syrra ut vår kusin som var barnvakt till oss. Så kusinen fick ropa på folk som gick förbi utanför och de fick komma in och släppa in henne i huset igen :) 
 
Hela familjen uppe i Sälen. Inklusive vår tax Pyret. Jag är den minsta. 
 
Alla tre syrror i våra fina hattar som mamma sydde till oss. 
 
Här är vi lite yngre. Så denna båtresa har jag faktiskt inget minne ifrån. 
 
Här red vi hem och hälsade på mamma och pappa. Det var en mil mellan stallet och vårt hus. Vi cyklade dit nästan varje dag fram och tillbaka. Här är jag med lilla Rocky som jag fick låna och ha som min egen. Och sen syrran med vår häst Cherie. 
 
Sugen på att haka på denna utmaning, gå in hos Elisa

Mias Mix

En mix av livets fröjder helt enkelt.

RSS 2.0