Sista vandringen i Wagrain
Nu har vi kommit fram till lördagen och sista vandringsdagen i Österrike. Vi hade ju redan försökt två gånger på den ena sidan, där det var dimma och regn hela tiden. Men tredje gången gillt heter det ju. De hade lovat strålande sol så vi packade ihop och tog liften upp ännu en gång.
Den här gången var det inga problem att se bergen som skylten visar.
Mäktiga toppar. Och till höger ser man liften upp i den andra delen av byn.
Uppifrån kunde vi också se hela lilla Wagrain där vi bodde.
Satte fart. Första delmålet upp till toppen med korset längre fram.
Lite brant här och där.
Första toppen - check! Vidare mot nästa.
Och så här såg det ut den första gången vi var där. Tror ni förstår varför vi ville göra om det i bättre väder.
Vi närmar oss...
Nästa topp - check! Nu är vi uppe på 2 028 meters höjd.
Härlig utsikt härifrån. Och vi ser hur stigen slingrar sig vidare framåt.
Himlen kunde liksom inte vara blåare än så här!
En paus behöver man alltid.
En av lokalinvånarna som var ute och vandrade. Såg så fridfullt ut där han gick sakta framåt med sin stav.
Den här vandringen gick nerför de sista två timmarna. Blev lite jobbigt för mitt knä. Vi kom fram i en helt annan by och tog lokalbussen hem till hotellet.
Väldigt nöjda med vår vecka i Österrike. Det är ju inte första gången vi vandrar där och absolut inte sista! Dessurtom var hotellet väldigt mysigt. Inget flott och exklusivt men otroligt charmigt och familjärt. Manuela som drev det tillsammans med sin familj var fantastisk. Hade koll på allt och gav bästa servicen hela tiden. Wander- & Familiehotel Erika hette det och det ingick hotell, frukost, göra egna lunchpaket, eftermiddagskaka, 3-rättersmiddag med ett glas vin eller en öl varje dag. Och vi betalade 5 000 kr per person för 7 nätter där. Väldigt bra pris tycker jag för allt som ingick. Trerättersmiddagarna var dessutom egentligen 5-rätters för på förrättsbuffén fanns både soppa och salladsbuffé varje dag. Sen valde man mellan tre olika varmrätter. Sen fanns det ostar på buffén så det åt vi som en mellanrätt. Sen fanns det alltid en tillagad dessert och dessutom glass med chokladsås och rån mm. Tur att vi promenerade hela dagarna annars hade vi väl rullat fram när vi kom hem :)
Vi valde länge mellan att bila eller flyga ner. Hade inte tiden att bila den här gången så det blev flyg. Men sen tog vi en hyrbil i München och hade på så vis ändå tillgång till bil. Alltid skönt att kunna åka på lite utflykter. Skulle vi ha åkt kommunalt från München till Wagrain hade vi fått åka 3 olika tåg och sen blivit upplockade av hotellet i närmsta grannby. Och då skulle man tala om hur dags man ville bli upphämtad. Lite svårt att veta ifall flyget eller nåt av tågen är försenade så det kändes lättast med hyrbil.
Dock lite sugna på att prova på tågsemester genom Europa snart igen. Det gjorde vi senast 1988 så det har kanske hänt en del sen dess. Vi har pratat lite om Slovenien nästa sommar. Någon som varit där och kan uttala sig? Min man var där på jobbresa och fick veta att de skulle ha bra vandring där.