Vandring i Kotor

Nu är vi hemma i Sverige igen men har några inlägg kvar från Montenegro. När vi vandrade upp alla 1 350 trappsteg ovanför Gamla stan såg vi att det fanns fler vandringsleder utanför murarna. Så efter lördagens slappardag var vi redo för en ny vandring på söndagen. 
 
Skönt att slippa trappor.
 
Stengubbar finns överallt :) 
 
Vägen slingrade sig uppför berget och vi kom högre och högre. 
 
Gammal men charmig skylt. Och på nedvägen såg vi i alla fall en människa där i trädgården så de kanske hade något kallt att sälja :) 
 
Finns en enda familj kvar uppe i bergen läste vi. 
 
 
Här är borgen vi gick till två dagar tidigare. Nu var i på berget bakom och kom en bra bit högre. 
 
Kom fram till en gammal kyrka. 
 
 
Man kan ana hur vackert taket var en gång i tiden. 
 
 
 
När vi gick vandringen innanför murarna kunde vi se kyrkan när vi kikade genom detta fönstret. Det kom även några som hoppade in och ut genom fönstret.
 
Vi mötte en barnfamilj med en baby och en 2-3-åring. Hela familjen tog sig igenom gluggen. 
 
Ser lite farligt ut att skicka in barnen så där. Som tur var gick det bra. De som klättrade in den vägen slapp betala 8 euro per person samt att de slapp en himla massa trappsteg. 
 
På måndagen gjorde vi en ny vandring på andra sidan viken, uppför berget Vrmac. Första delen gick i skogen i skuggan, riktigt skönt. 
 
Sen blev det sol och värme. Det behövs många pauser när man vandrar i 30 graders värme. Jag brukar inte alls klara värmen bra men jag fixade det riktigt bra den här semestern. Fyllde på med resorb, frukt, chokladkex mm. Och mängder med vatten förstås. 
 
 
Några gamla skyltar som talar om att vi snart är på toppen.
 
Ormbunkarna var riktigt höga. 
 
Äntligen uppe, 785 möh. 
 
Högst uppe på berget ligger Fort Vrmac. Med utsikt över Kotor åt ena hållet och Tivat åt andra hållet. Fortet tillhörde det österrikiska-ungerska riket för länge sen och byggdes 1894-1897. Deras rike gick just ner till Kotorbukten. 
 
 
 
Rejäl vallgrav runt fortet. 

Vi gick in...
 
Kameran kompenserar och bilden blir ljus, men i verkligheten var det nästan kolsvart där inne. 
 
Det var otroligt stort så vi vågade inte gå så långt, lite läskigt om man inte hittar ut... 
 
Njöt av utsikten och åt lite picknick istället. Sen vandring ner igen. Det här var den klart bästa vandringen. Varierade natur och ganska mycket skugga. Kul att komma ända upp på toppen av berget. 
 
 
 
 
 


 
1 BP:

skriven

Pust, pust! Minns när jag var 16 år soch vi skulle gå 300 steg upp till Sacre Coeur i Paris. Och det var ju ingenting jämfört med er vandring.
Så de tog betalt för mödan... Åtta Euro är ju inte billigt med tanke på ansträngningarna att ta sig upp dit. Nästan så jag förstår paret som klev in genom "fönstret. Det måste ha varit (snåla) tyskar;-)

Kommentera här: