Mias Mix

Våga släppa taget - har man ju hört ett antal gånger. Idag skulle jag ha gjort det lite tidigare så hade jag inte haft så ont nu... Flyttade hästen till ett nytt stall för en månad sen. Eftersom hon kan ha små tendenser att dra iväg ibland använde jag kedjegrimskaft första veckan, men hon var hur snäll som helst. Men nu har de bytt hage och det är både trådar o grind, vilket gör att det tar längre tid att stänga. Det märkte hon och drog iväg. Jag sprang med o drog allt jag hade. Men 45 kg klen människa kontra 500 kg envis häst funkar inte så bra. Sprang fortare än benen bar mig tills jag trillade o släpades efter. Men till slut släppte jag taget. Hon sprang iväg i riktning mot gamla stallet. Såg framför mig hur hon skulle springa ut på stora vägen bland bilarna... Kom på fötter o hade vett nog att inte börja springa, för då hade hon sprungit ännu fortare. Hon trasslade in sig i det hängande grimskaftet ett par gånger o jag kom närmare. Hade två äpplen i fickan o rullade dem fram till henne. Tur att hon älskar allt som går att äta. Medan hon mumsade äpple hann jag få tag i henne.

Att sedan ridturen inte blev den mest lyckade kanske inte var så konstigt. Jag var på ett fruktansvärt humör. Brukar alltid prata o småsjunga, men nu var jag tyst som en mus och arg som ett bi! Dessutom regnade o åskade det!

Men nu är jag hemma och humöret är bättre men knät värker. Har hällt upp ett glas rosévin, så snart kanske det också känns bra!

Trevlig helg på er alla!