Skuleskogen
Tänk att det ska vara så svårt att få till lite bloggande när jag är hemma! Älskar att blogga när jag är ute och reser och då tar jag mig tid till det. Men inte hemma. Just nu har jag varit extra less på allt som har med foton och blogg att göra men samtidigt otroligt tacksam att jag har alla mina resor dokumenterade.
När jag köpte ny dator för ca 5 år sen sa jag att jag ville ha en som pallade med mycket foton. Men upptäckte ganska fort att det gjorde den inte alls. Hade alla dubbelt på extern hårddisk men tycker det är jobbigare med hårddisken när man ska hämta bilder och lägga upp. Lättare att ha dem på datorn. Jag var tvunden att börja radera dem från datorn för att den inte skulle krascha helt. Började samtidigt kopiera till ännu en extern hårddisk för att ha dubbelt. Men hann inte riktigt klart... och så kraschar den externa hårddisken med alla mina foton från 2001 - 2018. Har redan raderat allt från datorn och bara dubbelkopierat 2001-2010. Jag vet - väldigt klantigt att radera innan jag dubbelkopierade! Så alla mina bilder, 20 000-30 000 bilder, från Australien, Kina, Sydamerika, Kanada, Österrike etc är borta. Lämnade in hårddisken och de skulle behöva skicka den till labb och öppna den i labbmiljö, det skulle kosta minst 3000 kr. Men sen beroende på vad de kunde göra sen kunde det kosta upp till 15-20 000 kr. Och de kunde inte garantera att de kunde rädda någonting. Så jag sa att då får det vara, släng den!
Har varit väldigt ledsen för det. Men eftersom jag började med facebook 2011 när vi åkte till Australien och började med bloggen hösten 2012 så finns ju ändå många många bilder kvar. Det är jag väldigt glad över!!
När vi var i Norrland och Höga Kusten 2011 klättrade vi upp på Skuleberget. Den här gången hoppade vi över det.
Istället valde vi Skuleskogens Nationalpark.
Där var det mest vandring i djup skog. Passerade detta lilla vattenfall.
Ibland gick man på spångar...
Och ibland var det bara sten, sten och mera sten...
När man traskade över denna spång sjönk den ner under vattnet och vi var glada att vi hade vandringskängorna på. Ett annat par vi träffade på där fick ta en omväg för att ta sig förbi en bit bort.
Småregnigt och dimmigt. Nästan lite trolsk stämning där i skogen.
Och ibland tog spången helt enkelt slut.
Stora klippblock!
Ena blocket hade lagt sig så det blev som en liten tunnel.
Här fick man klättra brant nerför på stora stenar/klippor. Det var ett tufft parti, inte helt lätt att ta sig fram.
Men sen var vi äntligen framme vid den mäktiga Slåttdalsskrevan. Där kände man sig väldigt liten!!
Vår natur är verkligen fantastisk! 200 meter lång, 30 meter höga berg, 7 meter bred skreva mellan bergen. Väl värt att klättra upp och ner över stock och sten för att få uppleva detta.
Vandrade vidare. Här är vi högt uppe på ett berg och man kan skymta havet genom dimman.
På bara några minuter lättade dimman.
Och det blev till och med lite sol!
Detta är inte havet utan en liten tjärn vi passerade. Så stilla och fridfullt.
Här fanns en liten raststuga.
Några kilometer senare var vi nere vid havet igen.
Tog en sista liten paus här innan vi vandrade sista biten till bilen. Hela sträckan var 13 km, men med tanke på terrängen tog det ett antal timmar att gå.
skriven
Du är helt klart en periodare vad gäller bloggandet. Lite synd kan jag tycka, för det är ju inte bara roligt att läsa om era semestrar utan även om vad du gör när du jobbar eller bara är hemma.
Så hemskt med bilderna du förlorade. Vet hur det känns, men jag har inte tappat lika många som du. Jag har alla på datorn, en uppsättning på en extern hårddisk och en till på USB-minnen. Men problemet är ju att ha disciplin och göra regelbundna backups...
Ert äventyr i Norrland var ju lite blöt om man säger så. Gissar att det var aningen roligare att vandra i alperna och leta efter Edelweiss;-)
PS. Du har väl inte missat att Anita har flyttat till Cypern för några månader sedan?! DS.