Många ljus och känslor

Allahelgona är en speciell helg tycker jag. Både vacker och sorglig på samma gång. Nu är det ju inte bara den här helgen vi tänker på de som har lämnat oss, det gör man ju mer eller mindre hela tiden. Men det blir extra mycket denna helg. 
 
Så vackert och stämningsfullt på kyrkogårdarna med alla tända ljus. 
 
I minneslunden täcks varenda liten centimeter av ljus. 
 
Även den nya askgravlunden lyses upp mer än vanligt. Den fungerar som en minneslund men man får en namnbricka med födelseår och dödsår på stolparna. Så lite mer personligt än den ursprungliga minneslunden. 
 
Min syster ligger vid en annan kyrkogård lite längre bort. Jag var där både fredag och lördag. På lördagen träffade jag ett par kusiner och vi kom fram till att vi inte hade setts sen min systers begravning, 6 år sen alltså. Nu ska vi ses snart igen. 
 
Idag promenerade vi vid min mans barndomstrakter och där på gården finns en egen plats även för kossorna som dör. Just nu låg en liten kalv här bakom. Kommer troligtvis någon lastbil och hämtar upp gissar jag. 
1 BP:

skriven

Det var en väldigt märklig avslutning på ett annars mycket vackert inlägg. Jag tänker mest på bilderna alltså.
Det finns inga vackrare platser än kyrkogårdar under en allhelgonahelg. Otroligt vackert och stämningsfullt, rofyllt. Du dokumenterade stämningen helt perfekt.

Minns så väl när din syster gick bort. Du bloggade ju ofta om det. Så jag har nog följt din blogg ett tag;-)

2 Anni:

skriven

Det är så otroligt sorgligt och samtidigt vackert med alla ljus, som en mäktig manifestation över kärleken.
Kramar <3

3 Klimakteriehäxan:

skriven

Vackra kyrkogårdsbilder!

4 Ditte:

skriven

Vackra och stämningsfulla bilder. Men sorgliga också. Så många tankar som passerar.

5 Paula:

skriven

Väldigt vackert och stämningsfullt. Jag går ofta till kyrkogården här i sundborn för den ligger så vackert vid sjön. Men jag går sällan in bland gravarna där man inte får ha hund med sig. Jag har ju alla mina anhöriga vilande på kyrkogård i Helsingfors där jag inte varit på en herrans massa år. Självklart tänker jag på dem, men tyvärr blir det aldrig samma sak när man inte har ett ställe att gå till.
Har kikat in hos dig ibland och tänkt att du nog gav upp bloggande efter sommaren. Kul att du är med igen. Kram från nya pörtet i Sundborn

Kommentera här: