Fem en fredag - Minnen

Genom bloggvännerna BP och Annett har jag sett Fem en fredag. Det är Elisa som är skaparen av detta tema. Varje fredag svarar man på fem frågor. Denna vecka är frågorna:
På vilket/vilka sätt ser du tillbaka på dina minnen?
Vad är ett minne från när du var 10 år?
Vilket minne värdesätter du mest?
Hur minns du din barndom?
Är du glömsk av dig?
 
På vilka sätt ser jag tillbaka på mina minnen? Mycket genom mina fotografier. Gillar att kolla bilder och minnas resor eller andra aktiviteter. Har också märkt att jag ser tillbaka positivt på det mesta. Även de mest jobbiga minnena suddas ut lite med åren och det positiva biter sig kvar. Skönt att det fungerar så. 
 
Ett minne från när jag var tio år. När jag och min syster red två små shettisar ute på en gård. Det fanns inga sadlar till dem och vi red barbacka. Hästarna var busiga och hoppade och skuttade mycket och som mest trillade vi av mer än 50 gånger på en dag :) 
 
Vilket minne värdesätter jag mest? Svår fråga... Barnens födelse. Bröllop. Fantastiska resor. Upplevelser med min syster som inte längre finns. Tacksam för alla fina minnen jag har. 
 
Hur minns jag min barndom? Som lugn och harmonisk. Alltid tillsammans med familjen. Vi vandrade mycket, åkte skidor på vintern. På vardagarna gick vi ner till mammas och pappas konditori och hjälpte dem stänga och sen åkte vi till sjön för kvällsfika. Och förstås många många stunder i stallet. 
 
Om jag är glömsk? Haha, både och. Skriver alltid många och långa listor på allt jag ska komma ihåg. Men behöver sällan kolla på listorna. För när jag väl har skrivit upp det så fastnar det i minnet. När dagen är slut och jag kollar min att-göra-lista har jag oftast gjort allt jag skulle plus lite till :) Det mesta med siffror som födelsedagar, bilnummer, telefonnummer sitter djupt inpräntat i minnet. Däremot när man är på en tillställning och går runt och hälsar på nya människor, jag kommer inte ihåg ett anda namn efteråt och inte heller vilka jag har hälsat på eller inte :) Har lärt mig minnestekniker för hur man ska minnas namn men det är ändå svårt. Om jag hälsar på en kvinna som presenterar sig som Eva, ska jag tänka för mig själv, Eva med de röda örhängena, sen tex Anna med den blå scarfen osv. Då är det lättare att komma ihåg. Det där med minnesteknik är faktiskt roligt. Om jag ska gå och handla har jag alltid en lista. Men då kan man tex tänka på kroppen uppifrån och ner: Bröd för nybakat bröd luktar så gott, Mjölk för det stärker tänderna, Köttet som hamnar i magen, Äpplen för det kan jag jonglera med, osv. Funkar faktiskt. I alla fall om inte listan är för lång. Prova får ni se! 
 
Och eftersom det handlar om minnen kommer här lite gamla foton:
 
Mitt barndomshem. Ett villa villakulla-hus med kakelugnar i varje rum och såna där garderober som man kunde gå in i. Äldsta syrran bodde i en av garderoberna. Andra syrran och jag delade på ett sovrum. Ni ser balkongen där uppe, där låste min äldsta syrra ut vår kusin som var barnvakt till oss. Så kusinen fick ropa på folk som gick förbi utanför och de fick komma in och släppa in henne i huset igen :) 
 
Hela familjen uppe i Sälen. Inklusive vår tax Pyret. Jag är den minsta. 
 
Alla tre syrror i våra fina hattar som mamma sydde till oss. 
 
Här är vi lite yngre. Så denna båtresa har jag faktiskt inget minne ifrån. 
 
Här red vi hem och hälsade på mamma och pappa. Det var en mil mellan stallet och vårt hus. Vi cyklade dit nästan varje dag fram och tillbaka. Här är jag med lilla Rocky som jag fick låna och ha som min egen. Och sen syrran med vår häst Cherie. 
 
Sugen på att haka på denna utmaning, gå in hos Elisa. 
1 Elisa:

skriven

Oj, tur att shettisar inte är så stora när ni trillade av så mycket. :D
Kul grej att komma ihåg shoppinglistan att tänka utifrån kroppen! Det ska jag testa nån gång. :)

2 BP:

skriven

Vilket helt underbart bidrag till "minne". Å så himla kul att du hänger på. Gillar verkligen den utmaningen, den är lite annorlunda.
Å extra bonus till dig idag är ju faktiskt att du la upp gamla foton. Bra där!
Åsså skrattade jag gott åt din minnesteknik för dagligvaror. Så himla smart. Här är vi helt olika. Vanliga varor har jag inpräntat, men saker som jag köper mera sällan måste jag skriva upp.
Roligt är också att jag är otroligt duktig på att minnas ansikten, men med namn är det en helt annan sak. Glömmer sällan ett ansikte och ibland får jag gräva riktigt djupt i minnet;-)
Som sagt - toppen att du är med. Tycker Elisa verkar vara en urtrevlig och rolig tjej:-)

3 Paula:

skriven

Hej! Föräldrarnas konditori, ja den har jag hört talas om! Men du bodde inte här i Fberg som barn? Känner inte igen huset du bodde i. Och varför åka till Sälen om man bor i Säfsen?
Ja vi bär ju många minnen vi som levt ett tag. Tycker det är kul med en utmaning som denna, påminner mycket om Tjejsnack som fanns redan för tiotalet år sedan, Och kul att vi som deltar är i så olika åldrar, det ger lite perspektiv på tillvaron. Ha en skön vinterhelg! Kram

4 Eva Trillian:

skriven

Härligt att läsa om alla era minnen :) För egen del blev det inte att jag gjorde utmaningen den här gången! Bilden på sjön med alla töserna i fina stickade tröjor triggar många minnen även hos mig :) det är nog de stickade tröjorna :) lite så där såg vi nog ut allihop!

5 Susjos:

skriven

ÅH, vilka underbara bilder och minnen. Bilden med er i de härligt stickade tröjorna är ju så fin! Å visst känner man igen sig....-70 talet!
Apropå minnen så har jag oftast lätt för namn, men med siffror är det värre!
kram

6 Anni:

skriven

Vilka mysiga minnen och foton!
Om jag ska minnas vad jag ska handla tänker jag igenom hur det ser ut i affären och var sakerna ligger, så tar jag dem i rätt ordning sedan. Gissa om jag blir störd när de möblerar om ...!

Kommentera här: