Inspiration på gång, tror jag

Hoppas det är bra med er alla. Vi mår ganska bra. Lite ont i halsen som jag har ganska ofta. Har känt mig lite nere och deppig och inte haft någon inspiration eller motivation. Men sen kunde jag börja träna igen och det mår jag alltid bra av. Nu blir det lite lugnare med träningen igen pga av halsen. Solen skiner de flesta dagarna, det är varmare och ljusare. Så det känns betydligt bättre nu. Man får göra det bästa av situationen helt enkelt. Storhandlade åt både oss och mina föräldrar för två veckor sen och efter det har vi inte handlat, inte träffat någon mer än vår son på nära håll utan bara hållit avstånd. 
 
Det blir 2-3 promenader om dagen. I skogen ser det ut som plockepin efter all blåst. 
 
Från en annan promenad. Här gick sonen och jag en sväng ute vid Norrtuna. 
 
Den här platsen mellan Hjortsberga och Nådhammar är en av många favoriter. Så lugnt och fridfullt. Och den gamla traktorvägen dit kantas av massor av vitsippor och blåsippor. Snart kommer även gulsipporna.
 
Igår blev det en 3-timmars skogspromenad med ett par vänner. När vi gick iväg var det storm och snö/hagel. Lagom när vi började bli hungriga kom solen och det stod dessutom ett par gamla stolar mitt på kalhygget. 
Försöker promenera ca en mil om dagen. Ibland blir det lite mer och ibland lite mindre. 
  
Har planterat några krukor sallad så vi har sallad i många veckor. Vill inte vara utan grönt helt och hållet när jag inte handlar så ofta. Som tur är har vi ju ett kallförråd, väldigt litet och med väldigt mycket saker. Men där får vi plats med lite extra ägg, äpplen, potatis mm. 
 
Lägga pussel är kul tycker jag. Det här köpte jag på Röda Korset för 30 kr för några månader sen. Extra kul att det föreställer Hallstadt som vi besökte i somras. Hade tänkt vara klar till påsk så jag kunde ta bort det och duka för påskmiddag. Hann inte riktigt klart. Fick strunta i himlen. 
 
Men efter jag hade tagit bort det och dukat kom jag på att det hade ju kunnat legat kvar under duken :) Vi var ju bara tre. 
 
Svårt att fixa en påskbuffé för bara tre personer. Blev rester i några dagar. 
 
Innan middagen gick vi bort till dottern och hennes familj och gömde 4 påskägg i deras trädgård. Sen knackade vi på och sa att vi precis hade mött påskharen. Så stod vi på håll och tittade medan de letade ägg. Självklart hjälpte Charles Oliver att öppna sitt. 
 
Mina föräldrar träffade vi inte alls så jag beställde en liten påskpresent med hemleverans direkt från affären till dem. Man får göra vad man kan för att muntra upp varandra. 
 
Må så gott allihopa! Nu ska jag förbereda ett komma-ikapp-inlägg till Sannas utmaning och också titta runt hos er andra. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1 BP:

skriven

Ja, vem hade trott att vi någonsin skulle få uppleva en sådan kris med så förändrade livsvanor. Men man vänjer sig, och i Sverige är vi ju än så länge betydligt mindre begränsade än i andra länder.
Härliga promenader i fint väder är ju ett exempel som vi fortfarande kan ägna oss åt.
Idén med att plantera sallad i krukor var ju strålande, även om den salladen såg aningen gul ut;-)
Sedan bara älskar jag dina tallrikar. Så fina de är.
Antar att din man jobbar hemifrån just nu och att du är "ledig". Hoppas att du får ta del av regeringens stöd.
Sköt om dig!

2 Ditte:

skriven

Visst sattes tillvaron rejält på ända med Covid 19. Men jag är så tacksam att vi här kan vistas ute och röra oss fritt. (Men hålla avstånd) Ger mig en hel del glädje och energi att vistats ute och ta långa promenader. Även här blir det runt 1 mil/dag.
Roligt att du känner dig lite piggare och att inspirationen är på väg. Fint att träffa de dina även om det blir lite på avstånd.
Fint att läsa ett inlägg från dig igen.
Kram!

3 Paula:

skriven

Det är lätt att bli deppig trots vårsolen när så mycket i umgänget förändras. Jag är så glad över mina djur så jag har någon att krama. Många sitter helt ensamma utan minsta kroppskontakt. Det är tungt. En mil om dagen fixar jag knappt, kanske en gång per vecka i bästa fall. Men jag springer ju inte utan haltar omkring i tillvaron, men envis som bara den! Må så gott du bara kan, efter regn kommer solsken! Kram

4 Anni:

skriven

Vi var också bara tre till påskbuffén, nog kändes det konstigt! Samtidigt tror jag att många kommer att omvärdera eller i alla fall utvärdera hur man lever, vad som egentligen är viktigt.
Någon mil om dagen går jag inte, men kroppsarbete i trädgården ger en himlans massa träningsvärk :-)

Kommentera här: