Tacksam och lite arg...
Skulle sätta mig och skriva tacksamhetsinlägget förut idag. Men då var jag så arg så det funkade inte. Inte ofta jag blir arg, tycker jag har ett väldigt stort tålamod.
I morse skottade jag den sista snön som kommit under natten/morgonen. Dyngsurt och hur tungt som helst. Men det måste ju bort så det var bara att köra på... Efter lunch skulle jag ner till affären och handla. Då hade precis plogbilen kört förbi, ovanligt tidigt för att vara vår gata. Den brukar alltid plogas sist i Gnesta. Måste ha varit en ny kille som körde plogbilen. Största vallen jag någonsin sett under våra 25 år i huset. Stora kokor som var så stora och tunga så jag kunde inte ens få på dem på skyffeln utan fick försöka hacka sönder dem först.
Drygt en meter bred, inte bara en liten vall som det brukar vara efter plogbilen. Och totalt blytungt. Höll på i en timme för att få bort det så jag kunde komma ut med bilen.
Åkte och handlade och när jag kom hem, vad hade hänt då? Jo plogbilen hade åkt igen och lämnat en ny lika stor vall så jag inte kom in med bilen... Det var då tålamodet tog slut och jag blev arg!!! Och det fanns inte någon mer plats att göra av den heller, snö överallt. Fick skjutsa lite i taget till andra sidan gatan där det inte var lika stor vall.
Brukar alltid skotta noga framför postlådan så tidningsbudet och posten kommer fram. Men efter ytterligare en halvtimmes kämpande så värkte ryggen och jag var trött, arg och gråtfärdig så resten orkade jag inte. Så det ser ut så här nu... Skrev i alla fall en lapp på postlådan och bad om ursäkt... Och sen gick jag in och mailade kommunen!
Nog om tråkigheter och dags att skriva ner de två sista veckornas små ljuspunkter!
Otroligt tacksam för massor av skidåkning! Tacksam att eldsjälarna i orienteringsklubben alltid snabbt är ute och gör fina spår. Tacksam för det härliga vintervädret vi haft!
Och på tal om vinter! Så mycket snö i skogen så att man inte ens såg stigen. Tur att man vet var den går. Varenda träd och gren var full av snö. Bakom grenarna som hänger ner fortsätter stigen. En väldigt härlig känsla att vara först ut i detta sagolandskap...
Tills vi passerat grenarna... då blev det istället en kall och blöt känsla. Efter en timme i skogen var jag blöt ända in på underkläderna. För denna första tur efter all snö kommit hade jag ingen tanke på termobyxorna. Men väldigt tacksam för dem på de följande ridturerna!
Och när jag var dyngsur och genomfrusen efter denna ridtur och skulle hoppa in i bilen, då är bilen varm. Min underbara man har satt på värmen från sin app hemma som överraskning till mig. Snacka om att jag blev glad och tacksam!
Tacksam för hjälp i köket! Och tacksam för fredagsmys med familjen! Och jag lärde Charles säga fredagsmys :) Han härmar allt man säger nu.
Tacksam att jag har känt lust att fota igen. Första gången på väldigt länge som jag tyckte det var roligt att gå ut med kameran.
Tackam för massor av god fruktsallad. Gör fruktsallad flera gånger i veckan, äter till frukost och lunch.
Tacksam för massa bra handbollsmatcher! Fast just precis nu är det lite nervöst eftersom Frankrike måste vinna för att Sverige ska gå vidare... En kvart kvar av matchen och Frankrike leder med 5 mål.
Tacksam att jag orkade med ett jobbigt samtal där vissa saker var tvungna att bli sagda.
Tacksam för restaurangbesök med en vän en vanlig onsdag. Lite bubbel blev det också :) Vardagslyx!
Tacksam att vi hann tolka efter hästen innan de sandade grusvägen till stallet.
skriven
Oj!!! Vilken plogkant!! Jag förstår din ilska och så igen!!! Att dom inte hade en följetrakttor som rensade... Man kan ju ha bråttomt, inte sett att plogen skrapat eller kanske MÅSTE hastigt iväg, det kan bli rätt allvarliga skador på en bil eller det värsta kanske fastnar!!! Jag har haft stora plogvallar ett tag nu, igår natt kom det 15-20 cm snö, men jag har ju traktor. Men sedan blev det verkligen glädje i din lista ja förutom att bli så dyngsur... Jag gläds också för ditt sagolandskap och poängterar din underbara man som fixade värmen sådär :) Dina bilder säger jag bara WOW åt! Hästryggen får ett plus extra, första gången jag ser fotat från en hästrygg! Lille Charles är bara för underbar :) Kort och gått en fin inbakad lista kombinerad med talande bilder!