När man talar om trollen...

Under dagens ridtur blev jag passerad av en jättestor lastbil med stort släp. Min häst bryr sig inte, bara går där i kanten o lunkar på. Senare under samma tur rider vi förbi en gård o mannen där var just lastbilschauffören o han började prata. Kunde inte förstå hur hästen kunde vara så lugn. Hon bryr sig inte sa jag, bara om det skulle ha varit en älg fortsätter jag... Hann knappt avsluta meningen förrän jag ridit förbi gårdens ladugård och såg kilometerlånga gärdet framför mig, och där går en älg! Nu måste vi ju passera gärdet o älgen för att komma hem, men den stod en bit in på gärdet. Red på och försökte hålla hästen huvud till höger så hon inte skulle se älgen. Hon fick även trava på asfalten på stora landsvägen för att älgen skulle bli rädd av hovsmattret. Älgen stod som fastfryst o bara stirrade på  oss. Lyckades hålla bort huvudet på hästen i ca en km tills vi var precis jämsides med älgen, då fick hon syn på den o tvärstannade. Hade som tur var kommit fram till avtagsvägen in till skogen då så när de hade stirrat på varandra en stund tvärvände både o sprang åt varsitt håll. Tänk att älgar alltid ska vara lika läskiga...
1 BP:

skriven

Din häst och jag har då något gemensamt måste jag säga! Klok kuse det där;-)
Som ryttare hade jag dött på stubben, som häst hade jag fått hjärtinfarkt... eller tvärtom;-)

Svar: Haha, själv börjar jag vänja mig, det känns som om de förföljer mig älgarna o vildsvinen! Men hon vänjer sig aldrig, lika rädd varje gång! Hennes förra ägare svimmade på hästryggen när hon mötte älg o förde över rädslan på hästen.
Mia Ahlstrand

2 Marit Johansson:

skriven

Oj, visst kan det vara lite obehagligt att sitta på en häst som blir rädd?

Svar: Ja faktiskt. Just älgar är hon så hysteriskt rädd för, annars kolugn. Och vissa fjolårskalvar kan ju jaga o vara lite konstiga. En gång fick jag vänta 45 min medan min man åkte hem från jobbet o kom ut med en hockeyklubba och motade bort älgen så vi kunde ta oss hem till stallet :)
Mia Ahlstrand

Kommentera här: