Tacksam för allt stöd

Mitt i sorgen och allt det mörka kan det vara svårt att känna tacksamhet... Men jag är otroligt tacksam för alla era stöttande ord efter gårdagens inlägg. Det värmer och känns fantastiskt. Tack snälla ni!
 
Tacksam för alla sms, telefonsamtal, mail, meddelanden på facebook, blommor. Vänner är fantastiska!
 
Tacksam för min familj. Tacksam att min man (som alltid är ute och reser) var hemma när detta hände och att han har funnits vid min sida hela helgen.
 
Tacksam att hela vårdkedjan fungerade klockrent från att min svåger ringde 112 tills min syster somnade in. Personalen var fantastisk!
 
Tacksam att hon troligtvis inte led, utan bara somnade in. Vi kommer aldrig få svar på exakt hur det gick till men eftersom hon satt kvar i sin fåtölj borde det vara så... Måste vara så!
 
 
 
 
1 BP:

skriven

Tycker du ser "rätt" saker i din sorg. Det finns alltid något man kan känna tacksamhet för.

Å precis som du säger så är jag också övertygad om att din syster slapp lida, annars hade hon inte suttit kvar i fåtöljen. Å att "bara" somna in är ju egentligen ett fint sätt att lämna jorden för alla inblandade... om det inte vore för att din syster var alldeles för ung och hade kämpat så länge. Hon hade förtjänat att besegra cancern...

Varm kram!

2 Malin:

skriven

Åh, vad tråkigt att höra om din syster. Jag beklagar verkligen. Önskar dig allt gott

3 Eva Trillian:

skriven

Så skönt att det finns mycket som var rätt när det blev så väldigt, väldigt fel!
Stor, STOR kram!

4 Anonym:

skriven

Fantastisk att du mitt i sorgen känner tacksamhet. Skönt med vetskapen att din syster inte behövde lida. Stora kramar till dig/Lottisen

5 cissi:

skriven

Jag är säker på att din syster bara somnade in. Det är nog värst för de anhöriga när det går så fort. Kanske ännu värre när man som i ert fall börjat se framåt igen efter din syster besked att inte cancern var tillbaka.
Jag är glad att du har så många omkring dej...tänker på dej och din familj! Kram

6 Gemsofmylife :

skriven

Styrka och kramar till dig och din familj ❤️ Vilken styrka att känna tacksamhet för små saker när en sån här sak händer Ett stort Tack för att du orkar dela ❤️❤️❤️ Stor kram till dig /Sanna

7 Helena:

skriven

Vilken styrka du har som kan lyfta tacksamhet i denna svåra stund. Har tänkt mycket på dig och de dina sedan jag läste ditt inlägg i går. Skickar dig styrkeenergi och styrkekramar. ❤️

8 Ingrid:

skriven

Har nu läst igenom vad du gått igenom, finner inte några bra ord men vill ändå att du ska veta att tankarna är hos er.
Sänder er en massa styrkekramar!

9 Freja:

skriven

Läste först nu, jag tänker på dig och skickar varma tankar till dig genom cyberrymden. Dem kan du bädda in ditt hjärta i. <3

10 Annette:

skriven

Så orättvist att din syster inte fick njuta av att hon hade besegrat cancern. Samtidigt var det ju ett bättre sätt att få avsluta sitt liv på, i favoritfåtöljen hemma, istället för i en sjukhussäng. Jag tycker att du har rätt tankesätt när du känner tacksamhet för det positiva i livet och även i att din syster slapp lida. Det är starkt. Du kanske kommer att behöva prata, prata, prata om det som hänt, för att bearbeta det. Skönt att du har många runt omkring dig då som kan lyssna. Kramar!

11 Susanne :

skriven

Otroligt starkt av dig att vara med och dela trots allt! Men jag tror att det är jätte bra. Speciellt nu i mörkret att se det ljusa! ♡
Och jag tror absolut inte att hon led.
Hon somnade nog bara in i lugn och ro!
Och jag blir så glad när jag läser om allt stöd du får/fått av alla runt omkring dig! ♡
Stor varm kram till dig fina Mia! ❤

12 BP:

skriven

Tänkte bara att ge dig ytterligare en styrkekram. Tror att du behöver den... och fler framöver. Vet ju hur det känns... KRAAAAAAAM

13 KajsaLisa:

skriven

Tänkte bara sticka mellan med en sak här, du skrev att det var svårt att fota okända människor. Jag har hittat på en egen regel för hur man skall jobba.
http://kajsalisa.com/2014/01/18/tjugosekundersregeln/
Alltså ställ in kameran efter ljuset innan du fotar eller kör på läge P ifall du är osäker. Auto fungerar också.
En brännvidd på runt 30 är lagom, visserligen förvränger du en del och 50 anses ju bättre för porträtt. Men fotar du en okänd så är det lätt att du tappar den personliga kontakten om du står för långt ifrån.
Känner du dig osäker så börja med att öva på gatumusikanter och betala en tia givetvis.

14 Marit Johansson:

skriven

Så oändligt sorgligt att läsa om din syster. Livet kan vara så ruskigt orättvist. Känner så väl igen mig i dina ord, jag förlorade min syster för några år sedan. Hon var också bara 48 år. Beklagar sorgen, skickar en stor kram till dig och din familj!

15 Gemsofmylife:

skriven

Vill bara gå in och skicka dig en stor varm cyberkram och säga att jag tänker på dig
❤Kram Sanna

16 Anni:

skriven

Konstaterar bara att du är en fantastisk person. Din syster måste ha varit lycklig över att ha dig som syster. Varm kram <3

Kommentera här: