Corcovado National Park, Costa Rica

I julas när sonen satt och kollade på ett naturprogram ropade han på oss. Det var från Corcovado National Park. Han hade ganska nyligen varit där, men eftersom de var där under högsäsong var alla turer fullbokade och de hade inte tid att vänta någon vecka. Man får inte vandra själv där, utan måste ha en guide med sig. Intresset väcktes och när vi nu hamnade i Costa Rica och dessutom älskar att vandra kändes valet ganska självklart.

Över 50% av Costa Ricas yta är antingen nationalparker eller annan skyddad yta. Regeringen är väldigt mån om att bevara regnskogen, djurarterna mm.

Corcovado är Costa Ricas mest kända nationalpark och ligger längst söderut på Osahalvön, vid Golfo Dulcu. Just namnet Dulce (som betyder söt) blev senare Osa när uttalet ändrades när spanjorerna härjade i landet på 1500-talet.

Upp 04.45 i går morse. Vi, vår guide samt chauffören åkte iväg på en väldigt dålig och stenig väg. Fyra mil tog två timmar att köra, alltså en medelhastighet på 20 km i timmen. Vi passerade många floder (väldigt grunda) som chauffören glatt svängde ner i och sen upp igen på andra sidan…

Redan på väg bort till parken stannade vi flera gånger och guiden visade oss olika fåglar samt dessa söta apor. Squirrel monkeys. De var väldigt snabba när de hoppade runt i träden. Häftigt att få se dem i sin rätta miljö.
 
Flera träd vi passerade var alldeles fulla av aror, papegojor. Så vackra och färggranna. Färgerna syns inte så bra på denna bild, men de var riktigt röda och blå.
 
Syns bättre här!
 
Röda aror överallt!
 
Vi såg också dessa falkhökar på vägen till parken.
 

När bilen inte kunde köra längre så promenerade vi ca 45 min innan vi kom fram till nationalparken. Vi hann knappt komma in i regnskogen förrän guiden hejdade mig och sa ”a snake”. Hela jag stelnade till. En smal och lång rackare…usch! Strax därpå såg vi denna giftiga groda. De bits inte utan spottar ut sitt gift.

 
När vi väl började vandra i själva parken sa guiden åt oss att aldrig röra något, eftersom ett träd kunde innehålla spindlar, skorpioner eller ormar… Kände hur jag kröp ihop och gick mitt på stigen och försökte göra mig så liten som möjligt (ja det är ju inte så svårt). Men efter ett tag slappnade jag av och började njuta av vandringen. Så otroligt grönt och vackert i regnskogen! Ett par gånger vandrade vi nere på stranden också. Och flera gånger fick vi ta av oss skorna och vada över åar.
 
 
 
För flera år sen hade Chiquita bananodling här. De har flyttat sina bananplantage nu, men fortfarande finns mängder av bananer i detta område. En av anledningarna till att djuren trivs så bra just här. Och de var jättegoda! Sötare än de vi köper, men goda.
 
Om någon hade sagt till mig igår morse: ”idag ska du gå under ett träd i vilket det ligger en boaorm”, så hade jag sagt aldrig i livet!!! Men det var precis vad vi gjorde!!! Var tvungna att passera trädet för att komma till floden vi skulle vada över och då säger guiden, kolla där, där ligger en boa och sover. Hu vad hemskt. Kände mig väldigt modig efteråt. Inget bildbevis när jag är under trädet eftersom det var jag som hade kameran, men här uppe ligger boan.
 
Nederdelen av en otroligt stor fikus... Och den var "bara" ca 80 år. De växer väldigt snabbt.
 
Vi såg en hel familj av dessa white nosed coati, vitnosade näsbjörnar.. De var inte alls rädda för oss.
 
 
Detta är en Jesus Christ lizard.
 
Och här har vi en Slaty tailed Trogan.
 
På stranden satt en Roadside hawk.
 
När vi kom närmare flög den iväg.
 
En annan hök är denna Common Black Hawk. Detta är en unge som sitter och mumsar på en ödla. Med vänstra foten håller han fast ödlan.
 
På väg tillbaka fick vår guide veta av en annan guide att de hade sett en tapir. Detta var väldigt väldigt ovanligt i detta område. Vi gick mot det stället de andra sett den och fick se dessa spår i sanden. Ett enda tassavtryck var lika stort som min sko. Hade ingen aning om att tapirer var så stora.
 
Jaguar-tassarna är längst upp till vänster och tapiren längst upp till höger. Då förstår ni hur stora de är...
 
Och här är bjässen som vi följde efter. Skönt att få lite skugga under palmen.
 
På hemvägen såg vi denna Tukan-fågel.
 
Och även dessa apor, White faced capuchin, eller cappuchino-apor som de kallade dem.
 
Vår guide hade pratat lite om en krokodilsjö inne i Puerto Jiménez där vi bor. När vi kom tillbaka frågade jag om han hade tid att visa oss sjön. Och självklart gjorde han det. Men att vi skulle komma så nära dem hade jag aldrig trott. Så fort guiden bankade lite med en pinne i sjökanten kom de simmande… Lite läskigt faktiskt… När vi var på krokodilsafari i Australien var det åtminstone ett staket emellan. Här stod vi två meter från denna bjässe.
 
Dessutom visade det sig att denna sjö låg ca 100 meter från där vi promenerade vår första kväll i Puerto Jiménez. Tänk om vi sett krokodiler då… vi hade sprungit så fort vi bara kunde.
 

Väldigt slut på alla sätt och vis när vi kom hem vid halvfemtiden. Benen trötta av all vandring och huvudet av alla olika intryck och upplevelser. Ännu ett fantastiskt äventyr som vi fått uppleva på vår underbara semester.

 

 



Kommentarer
Pumita

Vilket äventyr! Kan tänka mig att det tar tid att smälta... och vissa saker är det bättre att man får veta efteråt. ;) Jag har ingen ormskräck men det är klart man har respekt. Fick en gång erbjudandet att hålla i en boa (på axlarna) men tackade artigt nej. Fast det är väl di där små grodorna som egentligen är värst. Det räcker med en ml gift, typ, att döda en fast de ser så harmlösa ut.

Svar: Förstår att du avböjde erbjudandet! Igår när vi käkade middag o småpratade med kyparen berättar han glatt att häromdagen hade de en boaorm inne på restaurangen! Och de bar ut den med händerna, huuuu!
Mia Ahlstrand

2014-07-20 @ 00:53:26
URL: http://pumansdotter.blogspot.se/
BP

Herregud! Vilken resa, vilka upplevelser, men det har jag ju redan sagt förut. Men det blir ju mera och mera äventyrligt för varje inlägg du skriver. Fick googla tapir och måste säga att det är en fruktansvärt ful gris. Där har ni inte missat nå't. Åt andra sidan såg den aningen "mänskligare" ut än ormarna. Usch - där ryser jag bara.

2014-07-20 @ 20:25:07
URL: http://bp-computerart.blogspot.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mias Mix

En mix av livets fröjder helt enkelt.

RSS 2.0